I ett tidigare blogginlägg berättade jag om vägledningen att åka till Peru. Det var oroligheter i landet och jag fick vägledningen att avvakta med att boka resan. Och sen ändrades vägledningen eller snarare, jag fick ingen vägledning. Det blev tyst och jag kände längre ingen lust att åka. Peru, retreatet och Machu Picchu kallande inte längre på mig.
Va? Jag fattade ingenting. Samtidigt sa tankarna “Kom igen nu och boka, flyget blir dyrare” och “biljetterna till Machu Picchu kommer att bli slutsålda”. Egot pushade på, ville stressa mig. Vägledningen förblev tyst. Och retreatet jag skulle på ställdes in.
Jag tog upp detta på en coaching session med Anna: Anna, jag fattar ingenting! Jag gjorde en sån stor grej av att överkomma min rädsla och motstånd för att åka till Peru och nu blir det inte av?
Anna sa “Precis! Du gjorde resan i sinnet! Du släppte taget om många olika självkoncept, att du är svag och att världen kan skada dig, du lade rädslan åt sidan och planerade att åka. Att du faktiskt inte åkte spelar ingen roll, det är bara form. Förlåtelsen gjordes i ditt sinne och det är allt som behövs.”
WOW! YES! Amen och Halleluja! Så är det ju. Det är sinnet som ska helas och det ser aldrig ut som jag tror.