Förluster som blev gåvor

En annan viktig lektion kom genom det jag först upplevde som en katastrof. Min lägenhet drabbades av luktsmitta, och jag tvingades kasta nästan allt jag ägde. Möbler, kläder, minnen – allt fick lämnas. Jag flyttade in i en möblerad etta, med bara några få saker kvar.

Till en början kändes det som en djup förlust. Men redan när jag packade upp i den nya lägenheten fick jag en påminnelse om att jag inte var ensam. I nattygsbordet låg en broderad fredsduva med en olivkvist i näbben – Helige Andes symbol, samma som jag bär tatuerad på min axel.

Jag såg det som ett budskap: ”Allt är väl. Jag är med dig.”

Och mycket riktigt – det som först kändes som förlust förvandlades steg för steg till en gåva. Med lägre hyra kunde jag gå ner i arbetstid och lägga mer fokus på EKIM. Bostadskön ändrades, vilket gjorde att jag snabbare kunde få en omöblerad lägenhet. Jag sparade pengar och kunde unna mig en rosa sammetssoffa som jag länge längtat efter och jag fick en bostad nära barnbarnen.

Jag hade aldrig valt en sådan förändring frivilligt. Jag hade aldrig gått ner i arbetstid eller frigjort mer tid för Kursen om det inte ”tvingats” fram genom förlusten. Men Helige Ande visade mig: inget var egentligen förlorat. Det som såg ut som en nedmontering blev en ny början.

Det här är förlåtelsens kärna för mig. Att se hur det jag upplever som ett misslyckande, en skam eller en förlust, i själva verket kan bli en påminnelse om att jag aldrig kan förlora det jag i sanning är.

Ur, Lev i inspirationens flöde, av Anna Åberg