I en tid av Frid är tid inget
Frid. Frid ger en varm ödmjuk känsla i hjärtat. Det är något med ordet som får mig att vilja lugna ner tempot, dricka en kopp varmt och andas långsamma andetag.
Ibland så långt borta och just nu så nära. En varsam mjukhet, ett lugn som målar med ljusa färger. I avsaknaden finns en längtan och jag anstränger mig gärna för att komma närmare Frid. Många timmar på cykel, långa promenader, ibland bakar jag sanslöst många sorter och plåtar i tron att det ska ge Frid. Att görande ska föra närmare varande. Att Frid har sin väg i och genom kroppen.
Tacksam när Friden gör mig sällskap och njuter av milt lugn i sinnet. Det går inte pressa fram eller begära att nå Frid. Det som hjälper mig är att stanna upp, lägga ner vapnen och motståndet och låta dimman i huvudet skingras. Det finns ingen tid för Frid och Friden tar ingen tid. Tiden är inte viktig, den finns inte när vi kommer Frid.
Ord blir inte viktiga, de beskriver alla samma sak. En känsla av sammanhang. En bild, om än vag, av andens hem.
Frid
Anita
För dig som vill undersöka begreppet frid i EKIM mer: https://youtu.be/BRvsVeb6xcs