Jag kom i kontakt med kursen innan pandemin. En vän till mig hade kursen i sitt utbud av tjänster och just då tackade jag nej.
Min vän, Marie, hade gjort kursen några år och jag kände, att skulle jag göra kursen ville jag göra det på heltid. Den möjligheten kom när jag blev arbetslös 2022 i oktober. Jag började läsa den själv men det var en hel del jag inte förstod och kände att jag behövde hjälp med att tolka det som stod där. Då gick jag med i EKIM tillsammans (https://www.ekimtillsammans.se/ ). Det fanns olika grupper att vara med i så jag läste mellan 4 - 6 timmar per dag. Jag kände att jag var på rätt väg och att jag äntligen hade, på något sätt, hittat hem. Jag har varit en andlig sökare hela livet och gått en hel del kurser. Jag kunde se att alla mina kurser var en förberedelse till att studera EKIM. Nu fick jag svar på en hel del frågor som jag haft och också bekräftelse på det jag känt, att jag inte tillhörde platsen jorden och att Gud bara är ljus och kärlek och att vi inte kan dö. Också att det måste finnas något mer för det finns ingen bestående glädje på jorden. Jag började förstå varför jag längtat hem hela livet.
Det är ingen dans på rosor att vara på jorden. Jag har gjort många resor där jag mött mörkret, både psykiskt och fysiskt, som verkligen gjort mig rädd för att jag trott att jag ska dö. Egot har gjort allt för att hålla mig kvar i rädslan och att tro på allt som jag upplever här. Jag har t o m fått uppleva hur mitt hjärta slutar slå och luften tar slut. Paniken då var stor. Idag vet jag att Gud aldrig skulle ha skapat något sånt här för Gud är alltigenom kärleksfull.
Jag visste innan EKIM att uppvaknandet fanns. Jag hade sett igenom det korrupta samhälle vi lever i och trodde det var uppvaknandet. När jag såg filmen Passengers (https://www.imdb.com/title/tt0449487/ ), i slutet, förstod jag att det var mitt uppvaknande på riktigt, att detta bara är en illusion, att vi inte är här, att vi bara drömmer. Tårarna rann och jag var helt viss om att jag drömde. Jag vet också nu att skriptet är skrivet och att jag inte kan förändra något, att jag inte kan dö och att jag aldrig är ensam. Det jag gått igenom har aldrig hänt, bara en enda lång dröm. På något sätt hjälper mig den tanken framåt och gör mig lugn. Jag går inte in i samma rädsla längre och jag känner mer tillit nu än tidigare. Jag vet att allt jag gör, är bara att följa manuskriptet, jag har bara olika roller. När jag var liten ville jag bli skådespelare och jag kan nu se att den önskan fick jag, fast på ett annat vis.
Jag har haft upplevelser att bli gjord igenom. Det blir till en visshet jag bara vet är 100 % sant. Att det inte är jag som har kommit på orden som kommer igenom mig utan det är den Helige Ande. Det är i dessa upplevelser jag kan förstå att jag inte är Mona utan Kristus, som vi alla är. EKIM är upplevelser. Det är genom dessa upplevelser jag närmar mig hem och förstår att det enda jobb jag har, är att göra förlåtelsen. Hela tiden, både på negativa och positiva saker. Att få dela med mig av det jag går igenom är också viktigt och där kommer mina mäktiga följeslagare in. De olika grupperna (https://www.ekimtillsammans.se/onlinetraffar ) hjälper mig på olika vis. Ibland tror jag att jag håller på att bli galen och då har dessa grupper hjälpt mig. EKIM är som min familj och att få dela med andra är så värdefullt. Jag kan se att mitt förlåtelsearbete förändrar mig själv, andra och gör livet till mer ljus och kärlek.
Det är viktigt, för mig, att ha disciplin och en rutin med EKIM. det hjälper mig att hålla fokus, att bli påmind om vad detta är och vem jag är. Det är också viktigt att inte känna skuld för något, för det finns ingen skuld, bara egots påhitt, som med allt annat. Jag behöver tid att reflektera och förstår det bättre nu. Allt har sin tid och detta är en inre resa, bortom egots förnuft.
Förlåta mig själv, lämna över till Helige Ande och lyssna in på hur vill du använda mig nu, är vardagsmat. Detta ha blivit en livsstil, ett sätt att leva och jag har så mycket mer lugn och frid, Sinnesfrid är det bäst som finns och jag får alltid svar från Helge. Jag kan och har aldrig varit separerad från Gud. Jag är Gud, Du är Gud, vi är alla en och samma.
Mona Brinck