Lurad
Jag avskyr att känna mig lurad
Jag avskyr Birgitta som föreslog att jag skulle följa med över till den stora bokföringsbyrån. Hon sa att jag skulle få samma timpris men hon “glömde” berätta att årsredovisningen skulle kosta 70 000kr istället för 5000kr.
Jag känner mig så lurad!
På 70 000kr!
Totalt maktlös!
Kan inte göra annat än att betala. Jag avskyr att betala!
Ändå, när jag distanserar mig och observerar situationen, ser jag att jag har jag betalat mycket många gånger och det har alltid gått bra. Jag har haft pengarna och betalat.
Överraskningar med tvingande betalning har aldrig skadat mig.
Det har aldrig skadat mig identifierat mig som offer, eller maktlös eller att jag lagt skuld på andra, i det här fallet Birgitta.
Det jag upplever är att jag “överfalls” av avsky, hat, förakt, skuld och skam och brinner av det i vrede ett tag. Sedan är det över och jag ser på film, lyssnar på pod, äter middag eller gör nåt annat.
Ingen av överraskningarna och tvingande betalningar gör något överhuvudtaget.
Jag bara tror det en liten stund tills något annat påkallar min uppmärksamhet.
Friheten ligger i att jag kan se att pengarna faktiskt inte gör något.
Jag måste inte betala min skuld till Gud, för att jag trodde på separationen.
Jag har ingen skuld till Gud.
Det är som Kursen säger: Gud känner bara att Hans kanaler är blockerade och att kommunikationen hindras. Gud vill bara att jag kommer Hem och att vi åter är i kommunikation med varandra.
Anna